Husen i Himalaya

Den Indiska kontinenten satt för 160 miljoner år sedan samman med Östafrika, men slet sig loss och flöt herrelös omkring i havet i 100 miljoner år, en ofattbar tidsrymd, för att för 60 miljoner år sedan krocka med den Asiatiska landmassan och skapa det mytomspunna, vackra och mystiska Himalaya – gudarnas boning. Krocken var så våldsam och med så mycket energi att den än idag, 60 miljoner år senare, fortfarande pågår och pressar upp Himalayas bergtoppar flera decimeter varje år. För några veckor sedan var jag där; eller rättare sagt så var jag i Siwalikbergen, en bergkedja som redan fanns på den nordöstra kanten av den indiska landmassan när den krockade med Asien och är alltså många hundra miljoner år äldre och därför också lägre. Siwalikbergens toppar liggern mellan 1000 och 2000 meters höjd medan de flesta av Himalayas toppar når upp till mellan 4000 och 5000 meters höjd. Den högsta, Mount Everest, är 8 848 meter över havet. Namnet på bergstoppen är en rest från en gammal kolonial tid som fortfarande segar sig kvar i våra medvetanden. Den enorma berget heter Sagarmāthā på nepali och Qomolangma på tibetanska – Den Heliga Modern.
Husen i Himalaya

Siwalikbergen kan tyckas som små kullar i förhållande till de enorma, evigt snödoppade bergtopparna, ständigt närvarande vid horisonten och syns var du än är i den lilla byn Kasar Devi i Almora District där bilden är tagen. Men för en låglandsskåning som jag känns det ändå, på nästan 2000 meters höjd, ordentligt i benen och lungorna när man vandrar upp för de branta, branta backarna som de små husen klamrar sig fast vid.

housing

Sten är det traditionella byggnadsmaterialet i hus i Kumaon-provinsen. Husen är av nöd nästan alltid sutteräng där varje rum har en öppning mot den centrala gården snarare än koppling till varandra inne i huset. Rummen i bottenplan hade alla en dörr direkt ut mot gården och rummen på ovanvåningen hade alla en rejäl stentrappa ner mot gården. Det skapar en väldigt levande gård och en vackert rum. I stort sett alla hus som jag besökte hade samma struktur och dessutom var stallet alltid placerat på  husets södra gavel.

I Kasar Devi var de flesta väldigt fattiga och husen mycket enkla. Nere i staden Almora finns däremot många gamla hus byggda i traditionell stil som vittnar om att området kulturellt snarare tillhör Nepal än Indien. För flera hundra år sedan var bergen beväxta med en mörk, vacker granskog med höga imponerande granar med kraftiga raka stammar. Dessa fantastiska trädstammar användes till de traditionella husen som byggdes i en form av korsvirkesteknik med en sammanhållande träkonstruktion med mellanrummen fylld med sten eller lera eller fönsterpartier i trä med fantastiska ornament. När skogen försvann ändrades byggnadsstilen och de yngre traditionella hus är byggda helt i sten.

Husen i HimalayaDet traditionella träsnideriet är på väg att dö ut på grund av brist på snidesmaterial men också för att betong är på väg att ersätta de gamla materialen. Man använder inte såg utan bearbetar träet med yxor och stämjärn i mängder med olika storlekar för att forma träet och snida de mest fanstastiska former. Bilden nedan är tagen i Kasar Devi på tre män som var ditresta för Mohans, den rika hotellägaren i byn, specialbeställning av en traditionell träport till entrén till hans hotell.

Husen i Himalaya

Husen i Himalaya

Idag finns den ursprungliga skogen endast kvar i små områden runt den heliga platsen Jageshuar. Den sägs ha huggits ner av engelsmännen på 1800-talet, men bergbornas behov av byggnadsmaterial och bränsle har säkert också hjälpt till att nästan helt utrota den gamla granskogen. Numera är bergen till största delen beväxta men tall. Tallens ytliga rötter binder inte jorden som har blåst eller eroderat bort och lämnat marken ofruktbar och torr. I takt med att växtligheten blivit allt mindre blir också djuren allt färre. Det betyder att det blir mindre och mindre att jaga för bergens stora kattdjur: leoparden. Siwalikbergen har stora problem med leoparden, som inte bara tar deras hundar, utan tyvärr också barn, ungdomar och till och med vuxna människor.

Husen i Himalaya
Ovan en bild på den stora Templet i Jageshwar och bakom tempelbyggnaden den täta, ursprungliga Siwaliska granskogen med sina raka, vackra stammar. Templet är byggt helt i sten utan murning, en s.k. torrmur. Tempelområdet är litet med på den begränsade ytan är över 120 tempel, eller Siva Lingam (manifestationer av Siva) byggda. Alla i sten. En fantastisk plats.

Bilden nedan är en förfärlig bild och obegriplig i alla fall för mig, som bor i Malmö och aldrig har varit hotad av vilda djur. För bergbon i Kumaon, ja i hela bergsområdet i nordöstra Indien, Nepal och Tibet, är hotet från Tiger men framför allt Leopard högst närvarande. Flera gånger i veckan fick vi höra historier om någon som blivit attackerad, hotad eller dödad av en leopard. Allra värst var när vi fick höra att en flicka hade blivit attackerad och dödad på skolgården under en rast. Det var dagtid och leoparden jagar vanligtvis nattetid. Vegetationen i skogen har försvunnit med granar, rhododendron och annan naturlig skog har försvunnit, bytesdjuren har försvunnit med den och leopard och tiger blir allt mer desperata och tar sig närmare och närmare människorna och eftersom ingen bybor går ut efter mörkret i rädsla för leopard så börjar kattdjuret jaga på dagtid. Hundar lever sällan längre än 1 till 2 år här innan dom blir tagna av den skickliga jägaren.

Husen i Himalaya

Detta vill du INTE råka ut för. Bilden är tagen i Nepal.

Men det är inte bara de s.k. maneaters som blir dödade i Himalaya. Leopard och Tiger jagas också svart för skinnets och testiklarnas skull och antalet stora kattdjur minskar snabbt i antal. När skogen försvunnit och jorden med den, har inte bara leopardens bytesdjur försvunnit utan även bergsbornas möjlighet till försörjning och deras möjlighet att odla har blivit enormt mycket sämre i takt med den globala uppvärmningen. Bara det senaste decenniet har marken förändrats. Man finner en och annan familj som har det relativt gott ställt men de flesta är enormt fattiga och även den hungriga människan tar till desperata metoder att försörja sig, som tex att jaga leopard och tiger och sälja deras skinn på den svarta marknaden. Risken att åka fast är liten. Områden är oländiga och nästan omöjliga att kontrollera. Kasar Devi är också känt för en annan verksamhet som gärna frodas där lagens långa arm inte når, nämligen cannabisodling. Cannabis kallas Ganja på hindi och har odlats sen urminnes tider här eftersom fröna används i matlagning som krydda i stil med anis eller dill. Därför växer cannabisplantor oskyldigt framför terasserna som vilken växt som helst.

Husen i Himalaya

Tags: